Emma & Mats
"Vi har en sån soffa som bara står"
Emma och Mats bor vackert beläget på landet utanför Närkes Kil. Deras trädgård vetter mot böljande fält och var en självskriven plats för bröllopsporträtten. När vi någon månad innan bröllopet sågs och bestämde exakta platser visade Emma fältet bakom ladan och sa att hon ville ta bröllopsbilderna där. Det stora gröna fältet hade Kilsbergen som bakgrund och det fanns inte mycket som kunde göra utsikten mycket bättre – förutom en rokokosoffa. I flera år har jag dröm om att göra en fotografering med en rokokosoffa mitt ute på ett fält, men eftersom jag inte äger en har det inte blivit av. När vi stod där och blickade ut över fältet nämnde jag min lilla dröm, varpå Emma säger "Men vi har en sån soffa som bara står, vi kan ta den!". Själva porträttfotograferingen på bröllopsdagen blev en enda stor skrattfest eftersom jag låg på knä i fältet och bara pep av lycka: över soffan, fälten, brudparet och sist men inte minst de fantastiskt dramatiska molnen som tornade upp sig vid horisonten!
Efter att brudvalsen dansats till "Just i dag är jag stark" åkte jag hemåt efter en heldag med en hel del skratt, kaos, släkt och vänner som spexade under middagen, små uttänkta detaljer i dukningen i den gamla ladan (där svalor bestämde sig för att delta i festligheterna) och sist men inte minst ett lyckligt brudpar.
Sju saker jag inte visste innan detta bröllop:
Ett hus fullt med kvinnor som förbereder sin syster/dotter/systerdotter/kusin inför hennes bröllopsdag är högljutt, proppat med smink och plattänger, fyllt av skratt, innehåller sjukliga mängder skor – och är alldeles underbart kärleksfullt.
Första gången brudparet träffades var på dans och då lyckades Emma dra Mats axel ur led. Och ändå blev det barn, hus och bröllop. Det är kärlek det.
Om man två timmar innan vigseln inser att man behöver fler vigselprogram än man först tänkt och behöver akutköpa skrivarpapper finns det en väldigt hjälpsam handlare i Närkes Kil (som dessutom har öppet på lördagar).
Det går att tänka bort obehaget av att flugor och getingar kryper överallt på en, till och med inne i öronen, när man fotograferar ringar och bukett liggandes på alla fyra på ett altangolv. Det är inte lätt, det säger jag inte, men det går.
Närkes Kils kyrka är ett under av ljusinsläpp om man jämför med många andra kyrkor jag varit i. Hurra, säger vi fotografer om sådant!
En gammal traktor blir en utmärkt bakgrund till detaljbilder på vigselringarna. Jag tycker absolut att man ska försöka få in sin personlighet i sin bröllopsbilder. Älskar brudgummen sin traktor ska den givetvis vara med på bild om man har möjlighet!
Flakmoppe är mitt favorittransportsätt till och från kyrkan för brudparets del – men var beredda på lite trafikstockning eftersom alla som åker förbi måste sakta ner och titta lite extra.
